Att skriva om att läsa om en bok att tycka om

”Det börjar ännu tidigare” av Joakim Forsberg läste jag när den var ny, i slutet av 90-talet. Jag lånade den på bibliotek och jag köpte den, i storpocket och i vanlig pocket. Den handlar om en ung mans liv med början i Kiruna på 70-talet fram till 90-talets Stockholm.
Nu har jag läst om den, jag tror för tredje gången.
Sedan boken kom ut, har vi fått en värld med mobiler och internet. Då kunde man inte ringa i sin mobil och säga att man var sen, kolla upp personer på facebook eller hitta en adress. Det är en stor skillnad och det blev väldigt tydligt nu.
Men det var inte det som gjorde att jag ville läsa den igen, utan framför allt ville jag se om jag fortfarande gillade den. Och jag blev inte besviken. Jag tycker helt enkelt han skriver så himla bra.

Att plocka svamp

Det pratas om att det är svampår i år. Det kan hända det är det, men inte hos oss. Utom trattkantareller. Ni vet, hittar man en, finns det många. Jag har läst att man kan plocka trattkantareller med sax. Det skulle jag aldrig göra. Ser ni den otäcka svampen närmast i bild? Den hör inte dit och ska inte med i korgen!
Jag plockar långsamt och är noga. Allting behöver inte alltid gå så fort. Då blir det inte så mycket heller. När jag sedan ska rensa, är jag glad över varje svamp jag inte plockat.

Här har ni mitt skrivbord

Nu har Karin, Mira och Skaffaren visat sina arbetsbord. Jag tycker själv väldigt mycket om att se andras. Det känns dags att jag visar mitt. Ingen städning innan! Därför ser det kanske rörigt ut, men jag har full koll.
På lilla hyllan ligger jättepennan från Budapest, en present från A. På färgpennorna ligger en avklippt strumpa, mycket bra att ha runt handleden om det är kallt - eller för varmt (och svettigt). Kaffemuggen med Diana och Charles är förvånandsvärt god att dricka ur och i krukan till vänster finns det sista bladet från min svärmors mors porslinsblomma, som förhoppningsvis en dag kommer ta sig.