måndag 31 december 2012

Nyårsafton


Idag är det årets sista dag. Det känns alltid lite speciellt, även om det inte är som det var för länge sedan. 
Jag brukade tänka på olika saker jag gjorde för sista gången för året och att jag inte skulle t ex äta, tvätta håret förrän nästa år. Det var någon slags komik i det där. 
Timmarna innan det blev 1970 skrev jag 1969 om och om igen, som om jag aldrig mer skulle kunna skriva de siffrorna ihop. Och på sätt och vis stämde det ju. 
Men nu är det andra tider. Jag tänker tillbaka på året som var. På de nya människor som sett dagens ljus och som jag fått lära känna, och på de som inte längre är här bland oss. Men som finns ändå.
Jag tänker på vad jag gjort och vad jag inte gjort och sådant jag vill göra nästa år.
Och vet ni, om bara ett halvår kan man ligga under en grönskande kastanj. 
Gott nytt år önskas ni allihopa!

torsdag 27 december 2012

Kramsnö


Igår var det plusgrader och därmed kramsnö. Då fick jag bråttom ut på balkongen för att göra en snölykta. I min iver blev det också en liten hund. Tror inte jag gjort någon snölykta sedan 1973 så det var på tiden. Det som är så roligt att göra! Men det ska vara rätta förhållanden, annars går det inte.

Det regnade och töade hela natten. Det tål inte snölyktor och inte snöhundar heller. 
I morse låg ett öga och nosen av leca-kulor på balkongens golv.
- Allt är förgängligt, sa A till tröst. Nu har den gått över i någonting annat.

måndag 24 december 2012

God jul!


Döm om vår förvåning när en liten figur kom pulsande över balkongens snötäcke alldeles nyss. Han släpade på en säck och såg ut som han hade gått en bra bit. Jag förstår inte hur han kommit dit. 
Eftersom det är ganska kallt ute, ska han få komma in och fira jul med oss. Jag får leta upp ett litet paket till honom och lägga under vår blå duk. Det är så vi brukar göra med klapparna.
När jag släppte in honom stampade han av sig snön, tittade upp på mig genom den yviga luggen och sa med något hes stämma:
God Jul! 
Vilket är precis vad jag också önskar er allihop.

fredag 21 december 2012

Den vackra vintern finns i Baggeby


Igår var jag bortbjuden på ett trevligt litet kalas. Jag är sällan utanför tullarna. Så det är alltid ett äventyr om jag ska komma rätt eller inte.
Först halkade jag runt på de isiga och knöggliga trottoarerna på Götgatan ner mot tunnelbanan. Från taken hänger snö och ibland också otäcka istappar. Men jag var på väg bort från stan. Jag hann precis med det lilla tåget som tog oss med över bron. Två stationer senare klev jag av i ett sagolandskap. Jag hade glömt hur vacker vintern kan vara. 
Små lätta snöflingor och friskt i luften, men inte kallt. Och så blir det så mycket tystare. Det är så här det ska vara på vintern. 
Jag går med stadiga men lätta steg. Visserligen lite fel först, trots min karta. Men vad gjorde det i detta magiska landskap!


torsdag 13 december 2012

Indisk konst i Köpenhamn


I höstas var vi i Köpenhamn. En dag åkte vi ut till Arken, som är ett museum för modern konst. Det ligger lite söder om stan. Man tar tåget till Ishøj och går en bit eller tar den buss som går direkt dit. När vi var där visades modern indisk konst. Den pågår en månad till, till den 13/1 om ni skulle ha vägarna förbi. 
Här är ett stort huvud av Ravinder Reddys. 


Det var intressant att se och annorlunda. Ja, det var riktigt uppiggande för det här var någonting nytt!
Den här hette ”Escape” av Tukral & Tagra.  

Figuren här nedan är gjord av Rina Banerjee. Den har fullt av små, små snäckor på huvud och nos. Visst är den fin!

tisdag 11 december 2012

Vår magiska adventskalender


Ute snöar det. Men inne i vårat skyltfönster, i vår lilla låda sitter nobelpristagaren Mo Yan och mumsar på några dumplings. Det är min kollega Karin Södergren som även detta år bidrar till julstämningen. Det är hon som mejslat fram hans ansikte och hans händer. Ja, till och med den lilla skålen, pinnarna och maten. 
Igår var han ute i vinterlandskapet på snidade skidor. Det ni!
Gå in och kolla och läs! Klicka här.

tisdag 4 december 2012

Så blev det plötsligt vinter


Om det inte varit så vackert, vet jag inte om jag orkat ta mig fram igår längs Södermälarstrand. Den första kylan är alltid värst - och kallast. Men vattnet har ännu inte frusit och ångorna från det varma vattnet gjorde att det kändes magiskt på något vis. Ser ni fågeln högt där uppe?
Det kommer komma mycket snö och vara kallt framöver har jag hört. 
Idag började jag med broddar.