Det är höst nu

Nu börjar det bli svalare och snart hinner jag inte hem förrän det är mörkt ute.
Kajorna skränar och jag är på väg hem från min bästa kompis T, där jag varit och lekt hela eftermiddagen. Hennes långa snälla pappa följer mig en bit på vägen, så jag slipper gå själv över Odengatan. Sedan är det bara att gå gatan rakt fram. Det kan jag och jag har egen nyckel. Det blir fort mörkt, fast klockan inte är så mycket. För det här var när sommartiden ännu inte fanns.

Det går jag och tänker på nu när jag går hem och husen mörknar och himlen är ljus, men bara en liten stund till. Och kajorna skränar och flyger i flock.
Ja, det är höst på det där trevliga sättet.