torsdag 18 november 2010
Här går hon!
Är det inte läge att vi skänker en tanke åt Emmeline Pankhurst?
Det är just idag 100 år sedan ”den svarta fredagen” i London, då hundratals kvinnor arresterades och misshandlades av polisen efter en demonstration, som urartat. De stred för kvinnlig rösträtt. Men det skulle dröja 8 år till innan de fick det. Och i Sverige fick vi vänta ytterligare tre år till. Tänk så självklart vi tycker det är nu! Tack Emmeline Pankhurst och alla ni andra som var med då.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Nyttig eftertanke. Bravo där!
SvaraRaderaElisabet: Javisst är det. Bravo till suffragetterna!
SvaraRaderaSå konstigt - jag skrev en kommentar här igår som inte syns nu, men jag fick din kommentar sänd i laga ordning. Märkligt!
SvaraRaderaJag tackade hur som helst Emmeline Pankhurst och hennes modiga medsystrar i kommentaren som försvann.
Och så undrade jag om det var du som hade klätt på herr Gårman? ;-)
Christina: Det var konstigt. Så bra du skrev igen då. Ja, de var otroligt modiga. Och Emmeline Pankhurst var lika gammal som jag är nu, den där dagen för 100 år sedan.
SvaraRaderaNejnej, inte skulle väl jag göra nåt så djärvt?!;) Särskilt inte där... utanför den judiska gravplatsen, där jag fann skylten.
Jag hade tänkt skriva en trudelutt om Emmeline Pankhurst, men med den nyckfulla uppkoppling jag har för ögonblicket fick det anstå. Men visst är hon värd vår hyllning!
SvaraRaderaMargaretha
em: Det förstår jag att du tänkte dig. Du brukar ju uppmärksamma viktiga datum.
SvaraRaderaHoppas du snart får ordning på uppkopplingen!