Det är någonting speciellt med skissböcker, det där spontana, lite ofärdiga, som egentligen inte är menat att visas. Särskilt de där som är från en annan tid.
Efter inpiration och uppmuntran av bloggaren Mira, har jag nu plockat fram den enda skissbok från min mamma som jag för tillfället hittar. Den är från 1938. Min mamma var 20 år och stickade jämt. Hon komponerade och skissade på koftor och tröjor. I en sticktävling, som hon vann, löd rubriken: ”Stickning är min stora vurm”. Och det var i sanning ingen överdrift.
Stickningen fortsatte hon med hela livet.
Längst ner i högra hörnet står det: ”Den som står i Jardin des Modes”.
Sportigt och flott skulle det vara.
Åh, så intressant och roligt! När jag ser sista bilden tänker jag på trätomtarna som jag har i min samling, som du berättade att din mamma gjort! Litet sportigt och toppiga luvan och spretluggen! Kan du inte visa mera av din mammas skisser?
SvaraRaderaVilken skatt!
SvaraRaderaHoppas du har något av det hon stickade också.
Margaretha
Kerstin: Det har du sannerligen rätt i! Luvan och hela stuket :) Tomtarna kom till drygt tjugo år senare.
SvaraRaderaJag ska leta i helgen. Sen kan jag visa mera.
em: :) Jodå, det finns en hel del.(fast inget från 30-talet)
Vilka ljuvliga skisser! Roliga modeller och väldigt tidstypiska. Och så den lilla skissen av segelbåten och tennisspelaren i hörnet! Underbart! Din mor var ingen fummelhänt amatör, precis. Flickan i skidutstyr skulle kunnat vara min mor. Jag tror hon hade precis en sån mössa... Tack för att vi fick se. Nu vill vi se mer!
SvaraRaderaMira: :) Vad roligt att du la märke till just den där lilla skissen! Jag tycker hon fått till sånt schvung i tennisspelarn.
SvaraRaderaJa, ska se vad jag kan hitta...
Så skicklig hon var - jag hade ingen aning om att hon tecknade. Nu faller pusselbitarna på plats lite grann, och jag förstår att du har ärvt lite från båda hållen.
SvaraRaderaVäldigt fina skisser, och så tidstypiska som Mira uttryckte det.
Christina: Javisst är det typiskt 30-tal! :)
SvaraRadera