fredag 16 mars 2012
Strumpornas nya liv, del 5
Jag behövde ett par tunna vantar i bomull, att ha inuti mina stickade yllevantar.
Därför tog jag tre par av mina utslitna strumpors övre delar. De sydde jag ihop till ett par, i mitt tycke, utmärkta vantar. Det var lite knepigt med tummarna bara. Annars var det lätt gjort!
Två till mig mycket närstående personer, var inte lika förtjusta.
- Man kan ju inte ha gamla strumpor på händerna! sa de.
Jag försökte förgäves säga att de var tvättade och att det här bara var strumpskaften.
Kanske har de lite rätt ändå? Så där ”lite rätt” som bara mycket närstående personer kan ha.
Men det spelar förresten ingen roll, för vantarna är så sköna och alldeles, alldeles lagom nu.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Varför i all världen kan man inte sy vantar av gamla strumpor? Du har ju inte strumpor på händerna eftersom de inte är strumpor längre. Jag tycker det är en utmärkt idé - piffiga är de också!
SvaraRaderaMargaretha
Det är bara kärvänligt sagt av dem. Nä, det är klart, några strumpor är det ju inte längre.
RaderaTackar tackar!