Igår var jag bortbjuden på ett trevligt litet kalas. Jag är sällan utanför tullarna. Så det är alltid ett äventyr om jag ska komma rätt eller inte.
Först halkade jag runt på de isiga och knöggliga trottoarerna på Götgatan ner mot tunnelbanan. Från taken hänger snö och ibland också otäcka istappar. Men jag var på väg bort från stan. Jag hann precis med det lilla tåget som tog oss med över bron. Två stationer senare klev jag av i ett sagolandskap. Jag hade glömt hur vacker vintern kan vara.
Små lätta snöflingor och friskt i luften, men inte kallt. Och så blir det så mycket tystare. Det är så här det ska vara på vintern.
Jag går med stadiga men lätta steg. Visserligen lite fel först, trots min karta. Men vad gjorde det i detta magiska landskap!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar