När det var Lucia kläddes jag i vitt linne, nystruket och fint, och rött brett band runtom.
Min mamma lockade mitt hår med en locktång som hon värmde över gaslågan. Hon kollade på ett smörpapper att det inte blev alldeles för varmt. Sedan gällde för mig att stå mycket stilla.
Min pappa plockade fram kameran och tog årets luciabilder.
Kransen i håret var av lingonris och allt på brickan tejpades fast.
Det var då för väl att de tejpade fast grejerna. En mycket söt Lucia.
SvaraRaderaFnissar åt det där med tejpen ;-)
SvaraRaderaDu ser lite skeptisk ut...
Mmmm... minnen stärker närvaron i nuet. Fint!
SvaraRaderaJättefin bild!
SvaraRaderaFörutseende med tejpen! Fast det hjälper förstås inte om du insisterade på att ha dricka i muggen.
Margaretha
Karin på FOX: Ja, tejp är bra!
SvaraRaderaChristina: Skeptisk...tror jag det! Med alla de här konstiga attiraljerna och tejp och växter i håret ;) Jag var inte så van än. Det här var mitt andra luciaår bara.
Viola: Tack! Välkommen till bloggen! Tror inte jag sett ditt namn förut?
em: Tack! Det där med muggen har jag inte ens tänkt på!
Å vilken gullig bild!!! Å pyssliga föräldrar ;-)
SvaraRaderaÅ vilken fin och lite allvarlig luciaflicka du var. Och ma och pa stolta och rörda. Roligt att se!
SvaraRaderaSå söt liten Lucia du var! Fin bild.
SvaraRaderaLjuset i handen är minsann äkta vara.
Kunde varit Annie så där 30 åt senare! Smart med tejptricket!
SvaraRaderaEva H-höjden :)
SvaraRaderaElisabet: Ja, Lucia är något allvarligt. Särskilt om man ska bära bricka och se snygg ut ;)
Ting o Tankar :)
Gunilla: Det är flera som sagt det. Fast jag trodde hon var mer lik på fädernet...
Ja, vad gjorde man innan tejpen? :)