torsdag 26 augusti 2010

Mat man minns



I somras gick A och jag till den årliga marknaden på landet. Där finns nästan ingenting vi vill ha, utom några armband från Senegal och ett paket knäckebröd. (fast det var inte från Senegal)
Det hade varit så där fuktigt och varmt länge. Men så slog vädret om. Det kan ju göra det i Sverige. Det började dugga. Det började bli kallt. Och blött. Det blev kallt om fötterna också.
Så vi gick in på bygdegården. Därinne luktade det öl och korv och våta kläder. Vi beställde varsin toast och te för att värma oss.
Och det var SÅ gott.

Sedan gick vi landsvägen hem, med knäckebrödet ordentligt inslaget i dubbla plastpåsar.

2 kommentarer:

  1. En av sommarens höjdare, det där! Längtar tillbaka till landet, man får ju passa på att vara där medan det är sig likt. Kramis.

    SvaraRadera
  2. Annie: Ja, bäst att passa på innan ”byn” är över oss :(
    Kram kram.

    SvaraRadera