Detta har hänt tidigare: (andra kapitlet)
Nästa dag gick vi till den kyrkogård som taxichauffören pratat om. Den var stor. Där fanns många gravstenar. Om ni har varit på en kyrkogård för att leta efter en speciell grav och inte ens är säkra på att ni är i rätt land, då vet ni hur svårt det är att hitta.
Som tur var hade vi det gamla fotot med oss. Det gjorde att vi kunde gå efter formen och inte bara läsa på stenarna. Vi spred ut oss alla fyra.
Vi hade nästan gett upp, när G ropade på oss.
Så bara var den där! Den var varken i Chicago eller på något annat ställe.
Den lutade framåt med mossa och namn som knappt gick att urskilja. Det var ingen tvekan om att det var den. Vi hade hittat rätt till slut.
Med små stenar skrapade vi fram bokstäverna. Senare köpte vi en ros, som vi försökte plantera med några krukskärvor. Spadar hittade vi inga.
Här var alltså stenen som min mormors morbror Matthew rest till sina föräldrars minne och sin syster och bror som dog bara sex och fyra år gamla.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar