Att leta rötter

Vi är på Irland.
Från Dublin tar vi den lokala bussen söderut. Busschauffören är fåordig och butter. Det hindrar inte att man tackar innan man kliver av.
Vi kör förbi fält och får, kyrkor och kor. Det är lummigt, mycket lummigt.
- Fyrtio nyanser av grönt, säger G.



Tre timmar senare kliver vi av bussen och precis som alla de andra passagerarna säger vi ”Thank you” till den fortfarande tämligen buttre busschauffören.