Eftersom det varit ovanligt kallt och regnigt denna sommar, har det fört det goda med sig att jordgubbssäsongen blivit så mycket längre. Det finns ännu billiga jordgubbar att köpa och det är bäst att passa på.
Enligt receptet kan man tro att det här kommer gå på nolltid. Det gör det inte. För det blir inte två burkar, som det står. Det blir sju.
Det svåra är inte att koka sylten. Med syltsocker är det väldigt lätt. Det som är det svåra, är när det går åt många fler burkar än man tänkt sig.
Först får jag ta fram pallen. Sedan ställer jag den i skafferiet, lyfter ner några korgar med kryddor och upp på pallen igen och längst in på en hylla där bakom hittar jag några tomma glasburkar. Men det räcker inte. Jag får tömma några burkar på frön och lägga över i något annat. Det där står det ingenting om i receptet. Det tar mycket längre tid än man tror. Som alltid.
Jag har lagt ner både vaniljstång och vin, men egentligen tycker jag sylt är för sött.
- Hur blev den? frågar jag när den är klar.
- Asgod, svarar G.
Det är i alla fall en ynnest att få göra sin egen sylt.
