Efter festen

Det har varit hålligång i kanalen i Göteborg. Det har druckits läsk och kaffe och spelats hockey tills isen blev för liten och alla gick hem. Alla utom paret And.

(fåglarna på bilden har samband med texten)

En tupp flyger iväg

Under flera dagar har jag sett denna lilla tupp, liggande där bland skräp och vårdamm. Och jag har tänkt att jaa, det är ett antal veckor kvar till påsk.
Men häromdagen hade stora grusborstmaskinen gått fram. Trottoaren blev grusfri och fin. Av tuppen syntes inte ett spår.

Boksläpp!

Här kommer den andra boken om Millie. Peter Gissy har skrivit och jag har illustrerat. Det är en bok som passar bra för den som börjat läsa. Den första boken ”Millie - världens bästa kompis” kom ut förra året. Jag bloggade om det för, lustigt nog, precis på dagen ett år sedan.
Den finns att beställa här.

Att svettas in våren

Så här var det när jag gick till jobbet idag. Stora vattenpussar att kliva över eller i. Grus och sand. Vissa trottoarer är torra, andra har smältande snö och is.
Nu kanske ni tycker att jag har ovanligt mycket kläder på mig. Mössan är ordentligt nerdragen, jackan har fortfarande innerfodret kvar och yllevantarna är på. Det är ju rena vårvädret här i Stockholm idag. Nu kan snödropparna få slå ut och allt annat med förresten. Men den snuva jag har, den ska inte få blomma ut.

Med lite irländska rötter

Idag är det St Patricks Day.
Det var på Irland min mormor föddes, i den lilla staden New Ross. Hennes mamma Mary var irländska och kanske var det så att hon jobbade i den pub som pappan hade. Jag vet inte säkert, för det finns ingen längre som vet och när någon fanns som visste, var ingen intresserad. Så jag gissar att det var i puben som min mormorsmor Mary mötte den norske sjökapten Andreas. De gifte sig och så småningom flyttade de till Norge, för gott.
En gång på 60-talet reste min mormor tillbaka till sin födelsestad. Hon skriver på ett vykort att hon träffat människor som kände hennes mamma Mary. Men ”skall fortälja när jag kommer hem”. Hon skrev lite norsk-svenska. Jag skulle vilja träffa henne nu. Jag vill hon ”fortäljer” nu vad de där människorna hade att berätta om min mormorsmor!

Att gå på museum

Nordiska Museet i Stockholm är en fantastisk byggnad. Man kan gå där och bara förundras över dessa ytor, det fina taket och vackra golvet. Nästan som en katedral.
För ett antal år sedan rustades garderoben och toaletterna upp. Det är sällan jag sett så snygga skåp att hänga av sig i.
Här skulle jag kunna vara en hel dag med skissblock och penna. På ett plan finns tunna lådor som går att dra ut, där gamla textilier visas under en glasyta. Där finns upphämta och dräll, munkabälte och tambursöm. Jag drog mest i lådorna som det stod ”Fritt broderi” på.

Slangbellan 2011!

Igår delades priset Slangbellan ut för bästa debutantbok bland 120 barn - och ungdomsböcker. Vinnare blev Inti Chavez Perez bok ”Respekt - En sexbok för killar”. Så här löd motiveringen: ”På ett klart och enkelt språk reder Inti Chavez Perez ut de krångligaste sexuella frågor och fördjupar sig i de känsligaste ämnen, med frimodighet, humor och stenhård koll.”
Man behöver inte alls vara kille för att ha behållning av den här boken. Att den sedan är formgiven av Annie Palmgren gör inte saken sämre! Det är hon som illustrerat de här krångligaste sexuella frågorna på ett i mitt tycke ypperligt sätt. Kolla gärna in på hennes hemsida!

Vårtecken 2

Ser ni vad det här är? Det är en studie i broddar. Häromdagen tog jag av dem och går nu stadigt på grusiga trottoarer. Det är skönt att komma ner på jorden igen, men också förädiskt på sina ställen där det bara är isigt. I parkerna luktar det mylla när snön smälter. Eller är det hundbajs? Det känns i alla fall som vår.
Igår gjorde vi slag i saken. Vi tog ner adventsstjärnan från fönstret. Det var dags nu.

En lördagspromenad

Som en bro över frusna vatten, var Västerbron och solen lyste och skuggorna blev alldeles blå. Ser ni de två små till höger? Det är G och jag på väg mot Kungsholmen och vidare till Hötorget, en solig och blåsig lördag i mars.

I Vasaloppet får alla vara med

Vårtecken

Det som göms i snö, kommer minsann upp i tö. Den här flickan har hittat sin kära röda portmonnä som försvann under snötäcket.
Det börjar smälta nu. Det börjar bli vår.
- Nu är det rea på snöskyfflar, sa G vid frukosten i morse.
Det är väl ett vårtecken om något.

Att sporta

Sportlov är ett lov då man sportar. Jag var 12 år och stod på skidor i minibacken och pappa tog kort.
”Det är tillfället som är dyrt, inte filmen” brukade han säga. Han visste inte hur rätt han hade. Foton på mig ihop med skidor är mycket få. Jag har aldrig varit särskilt sportig.

Att laga mat i en kokvrå

Då var det dags för mars månad i ”Husmoderns Köksalmanack 1935”. Det är Sven Stål som är månadens skribent igen, liksom i februari. Om man vänder sidan kan man läsa:
”Jag anser att potatis blir allra bäst om den stekes i en blandning av smör-fläskflott och en gnutta baconfett. Sockra, vitpeppra och stek långsamt din välluktande kartoffelspis - och salta sist.” Lite längre ner läser jag:
”Jag förmodar att du inte anser dig kunna ge en middag utan att komma med en omelett. Hummer äro vi dödströtta på, sparris och blomkål och svamp likaså. Hur skulle det vara om du förvällde ett hekto kalvbräss och hackade det fint tillsammans med två hekton finhackade räkor och blandade dessa båda ingredienser i smeten och gjorde en sorts äggstanning - allt naturligtvis vederbörligen kryddat med en aning salt och finhackade oliver. Gör du det rätt smakar det gott - och det smakar mera. ”
Anser och anser. Själv anser jag att potismos blir godast om man gör det själv. Förstås. Vilket jag nu snart kommer äta till lunch. Eftersom man ju är såå dödstrött på hummer.