Skolan och papper och penna

1. Var ren om händerna.
2. Rita inte i böckerna.
3. Vik inte i bladen.
4. Sätt plast eller papper på boken.
5. Var rädd om boken.

De här reglerna hur man ska ta hand om sina skolböcker, ser naturligtvis lite ålderdomliga ut. Jag gick då i andra klass och det var mitten på 60-talet. Vi hade just börjat läsa i Andra Läseboken om Li och Lo. I vår egenhändigt gjorda bok skrev vi de fem reglerna för att böckerna skulle hålla sig fina. (Regel nr. 2 var lite svår att följa...särskilt senare)
Om man får tro dagens Dagens Nyheter kommer det bli helt onödigt att ta hand om sina böcker, eftersom inga läroböcker kommer finnas mer. Den nya surfplattan gör sitt intåg i skolan.
Eller som rektorn i artikeln säger: ”Jag tror inte pennan kommer finnas på sikt”.

Vi får väl se. Jag tror att i framtida kurskataloger kommer kursen ”Lär dig skriva med retro-pennan Blyerts, 10 lektionstimmar” finnas. Kanske också ”Lär dig sudda som på mormors tid, med ett riktigt kautschuk, 5 lektionstimmar”.

(Och så kom ihåg nu var ni läste det först.)

En meny från förr

Nu har jag hittat en till vaxbok, en tidigare. Tydligen gick min mamma på kurs i matlagning och bakning mer än en gång. Den här är från 1944-45.
Ute i Europa var det krig och det var ransonering. Men se på den här menyn!

”Fiskturbaner m potatis
Skinkpastej m stekt pot.
bönkärvar m. champignonsås o sallad
Petitchoux krans m. glacefyllning
varm kola eller chokladsås.”

Och det här var inte enda gången. Jag förstår inte hur de kunde äta så mycket god mat. Det var Kalvfrikassé m ris och havreflarnstårta, Sjötunga à la Florentine m potatis och vaniljglace m mandelkrans. Hur är det möjligt? Eller var det det här de drömde om att laga?
Den här anteckningen är från 26 april 1945. Efter den finns inga recept eller menyer. Kanske var kursen slut.
Två veckor senare kom Freden.

Ett recept från förr

Här kommer ett recept ur vaxboken som min mamma skrev i, på matlagningskursen 1955.

Finansiärstuvning i bensnäckor.
150 gr kokt eller stekt kött, skinka, bräss
100 gr spagetti (lägges i kokande vatten 20 min)
100 gr champinjoner
1 msk smör
1 1/2 msk mjöl
2-3 del buljong
1-2 msk tomatpuré salt paprika

Det står ingenting om hur man ska göra. Ska stuvningen in i ugnen sedan? Kanske gratineras på snäckorna? Och vad är det för tjock spagetti som ska koka i 20 minuter? Meningen var kanske att det skulle bli som en enda stabbig stuvning.
På en del recept har hon skrivit ”Mkt gott!” ”Jättegoda” eller ”God även 3dje dagen”. Det står det inte här.

Ett tips från förr

1955 gick min mamma på matlagningskurs med en väninna. I svarta vaxböcker skrev de ner recepten på den mat de lagade. Det kunde till exempel vara finansiärstuvning i bensnäckor, varma champignonkanapeer och gädda à la Homburg. Eller varför inte bara en soppa S:t Germain.
Pasta var inte så vanligt och det märks när jag läser den lilla anteckningen i början av boken:
”Makaroner o spagetti lägges alltid i kokande vatten. (kasta en mot väggen fastnar den är den färdig.)”

Julen är över

Det är en grå och råkall dag i Stockholm. Och mörkt är det också när inte solen lyser och knappt någon snö fallit. Hur mycket jule-ljusen än lyser upp så hjälper det inte, för nu ska juldekorationerna ner. Julen är helt enkelt över.
Fast för varje dag blir det nu lite ljusare. Och jag har hört domherrar sjunga. Bakom molnen finns solen. Jag lovar.

Såhär bakar jag bröd, del 2

När bröden är färdigjästa är det dags att sätta in dem i ugnen.
Där ska de vara (som min pappa brukade säga) ”i erforderlig tid i lagom varm ugn”.



Och efter ett tag är de klara.


Ta-dam!!
Det blir för det mesta gott. Och åtminstone har mitt brödbak blivit bra mycket godare med åren. De första bröden jag gjorde var faktiskt inget vidare. Men jag fortsatte ändå. För det är det där basala i att baka sitt eget bröd som jag tycker så mycket om. Att baka sitt bröd för att man helt enkelt inte har något hemma. Så som man gjort i alla tider, världen över.

Såhär bakar jag bröd

Det blir aldrig surdegsbröd när jag ska baka, hur inne och gott det än må vara. Jag har försökt, men det blir bara alldeles vanligt bröd och det är okey det med. Och jag brukar göra så här (jag är hopplös på att följa recept):
Först rostar jag frön och nötter i en torr stekpanna. Jag har glömt bort vad jag håller på med många gånger och då osar det hett. Då är det bara att börja om igen med nya frön och nya nötter. Det här kan tyckas onödigt, men rostade nötter blir himla gott tycker jag.



Det som behövs för att det överhuvudtaget ska bli ett bröd, är ju egentligen bara vätska, lite jäst och så mjöl förstås. Jag brukar också ha i något sött, något salt, något fett och lite annat såsom linfrön och de där nötterna eller torkad frukt.
Ibland river jag i en gammal ostkant. Det låter kanske inte så gott, men det blir gott. Sedan är det bara att röra och röra tills det blir en bra deg. Den får vila sig en halvtimme. (och jag med)



Sedan delar jag upp degen såhär och lägger den att jäsa igen, en halvtimme. Efter en kvart sätter jag på ugnen, för då tror jag att bröden jäser upp bättre. Då är ugnen också varm när det är dags att sätta in de färdigjästa bröden.
Fortsättning följer i nästa inlägg...