skip to main |
skip to sidebar
Det är en vanlig dag för många år sedan. Maten är mycket fint upplagd. Ändå är han lite tveksam. Blir det bra så här, älskling? skulle han vilja fråga. Han har ju inte lagt upp mat förut.Men hon svarar ingenting eftersom han bara tänkte sin fråga och hon har ingen utbildning i tankeläsning. Hon är bara väldigt hungrig och om inte den där fotografen kan bränna av bilden snart kommer hon kasta sig över salladen, sardellerna och persikohalvorna i en enda salig röra.
I fredags när jag gick hem började det här trevliga bandet spela och sjunga. Mysig musik, folk stannade och log. Termometern på Katarinahissen visade + 22 °.
Att sitta så här som en gam är bara ett enda ”big no no”. Det är inte konstigt att det blir nackspärr. Men med god hjälp av akupunktör och sjukgymnast, ska jag nog få ordning på det hela. Jag visste inte att man vid sådana här besvär själv kan ringa till en sjukgymnast och ställa sig på en väntelista ifall de inte har tid. Remiss behöver man inte ha. De har högkostnadskort och är kunniga. Sitt som en dam och inte som en gam, får bli mitt nya motto.
Från den underbara boken ”Vi husmödrar 1955” hittar jag detta tips. Den innehåller allehanda råd om sömnad, om dukning och vad som lönar sig att köpa på en realisation. Under kapitlet ”Unnar vi oss att leva?” finns intressanta underrubriker såsom ”Varför måste vi vara så hejdlöst duktiga?”, ”Många krav skall vi uppfylla” och ”Livstempot är på tok för högt uppdrivet”. Det är mycket som är likadant som alltid.

Idag är det Norges nationaldag. Det firar vi genom att ta fram den lilla muggen i trä. Vi plockar också fram ett foto taget i Norge en varm dag 1914. En så pass varm dag att de faktiskt tog av sig och satt i bara underkläderna. Var de kanske lite djärvare i Norge? Var det här en årlig utflykt i underkläder, med vin? Eller är det bara saft i flaskan? Och vem tog kortet egentligen? Frågorna är många men ett är då säkert. Den andra unga damen från vänster är min mormor och hon som sitter längst till höger är Tante Helly.